Som om ingen tid gått
Hade någon sagt till mig när jag började universitetet för 4 år sedan att den blonda spralliga skåningen som var min fadder också var min soulmate hade jag nog sagt att hon var för cool för mig haha. Hon var så jäkla härlig, alla som träffade henne blev glada av hennes närvaro och hon gick alltid all in. Jag borde ju ha fattat redan då att vi var en perfect match? Men det tog tills mitt andra år innan vi fann varandra när vi läste investering och finansiering tillsammans, men sen dess har hon bara blivit en större del av mitt liv och idag betraktar jag henne som en av mina absolut bästa vänner.
De senaste två åren har vi setts flera gånger i veckan, ibland nästan varje dag så att gå från det till distansförhållande har skärt i hjärtat. Så fatta glädjen när vi i helgen möttes upp i Stockholm, tog en shoppingtur och åt lunch, som om inget hänt. Sånt älskar jag, att trots att våra situationer förändrats har inte vi gjort det - det är fortfarande lika lätt. Som om vi sågs för några dagar sen.
